Främja individens rättigheter

En tecknad bild med två kvinnor som står efter varandra i en kö. Den första har långt hår och håller en nummerlapp i handen. Den andra har en mössa med tofs och håret hänger ut lite under. Hon står med händerna i fickorna och ser lite frustrerad ut.

Myndigheten för delaktighet ska stödja kommuner att använda digital teknik. Uppdraget hänger ihop med myndighetens instruktion och tar utgångspunkt i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Gemensamma principer 

Det finns sju gemensamma principer som ingår i Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Individens behov i centrum (IBIC). Vi går igenom principerna som också återspeglar FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Självbestämmande 

IBIC lyfter fram att individens behov ska stå i centrum i socialtjänstens handläggning. Den sökande har rätt att bestämma över insatsen och att få stöd att uttrycka sina behov och önskemål. Den sökande ska få relevant information och möjligheten att framföra sina åsikter. När det handlar om barn, ska deras åsikter tillgodoses i förhållande till ålder och mognad. Om den ojämna maktbalansen i avsnittet Delaktighet.

Integritet

Alla verksamheter inom LSS ska vara grundade på respekt för alla människors rätt till självbestämmande och integritet. Att behöva beskriva sina behov för andra och låta någon kliva in i den personliga sfären kan kännas som ett intrång på integriteten. När insatser sker i hemmet krävs att extra stor respekt visas för den som behöver hjälpen. Läs mer i avsnittet om Integritet.

Inflytande

Individen ska ha direkt inflytande på utformning, planering och utförandet av insatser från socialtjänsten. Behov och önskemål varierar från person till person och kan förändras under livets gång, men också från dag till dag. Därför är inflytande färskvara och önskemålen om att leva ett oberoende och aktivt liv kan förändras.

I avsnittet om Delaktighetsstegen kan du öka förståelsen för hur personer begränsas eller ges möjlighet till inflytande. 

Tillgänglighet 

Tillgänglighet är grunden för att personer med funktionsnedsättning ska kunna få del av sina mänskliga rättigheter och delta fullt ut i samhället. Det innebär att ha jämlik tillgång till alla varor, produkter och tjänster som allmänheten erbjuds. Det innebär också att kunna använda varor och tjänster oavsett funktionstillstånd. Samhället ska vara universellt utformat. Läs mer i avsnittet om Att skapa förutsättningar.

Tillgängligheten måste också ta hänsyn till intellektuella eller psykosociala funktionsnedsättningar. Personer med dessa nedsättningar stöter ofta på hinder som begränsar tillgång till information och kommunikation. 

Delaktighet 

Delaktighet kan definieras som en persons inblandning i sina egna livsbeslut. Individers åsikter ska tas på allvar och påverka beslut som har en inverkan på deras liv. För att garantera full delaktighet på jämlika villkor ska jämförelser göras med genomsnittliga levnadssätt för personer i samma ålder. En annan förutsättning är att samhället är tillgängligt.

Det finns möjligheter till ökad delaktighet genom digital teknik. Men också genom att peka ut hinder för delaktighet i det digitala samhället. Läs mer i avsnittet om Delaktighet.

Helhetssyn 

Både SoL och LSS lyfter att beslut och verksamhet ska baseras på en helhetssyn av individers samlade livssituation. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning beskriver en helhetssyn som bygger på medvetenhet om människors kapacitet och möjlighet att bidra, samt främja erkännande av meriter och förmågor hos personer med funktionsnedsättning.

Kontinuitet 

Syftet med LSS är att främja individens fulla delaktighet i samhällslivet och ge goda förutsättningar att leva som andra. För att uppnå syftet krävs att inga insatser är isolerade från varandra, utan att de är kompletterande på ett harmoniskt sätt med andra insatser från kommunen. Därför behövs ett kontinuerligt samarbete mellan alla samhällsorgan som bidrar till att alla får full delaktighet i samhällslivet.

Individens behov i centrum 

Metodstödet bygger på respekt för individens rättigheter och samhällets åtaganden. Arbetssättet tar avstamp från de gemensamma grundläggande principerna som ska värna den enskilde i socialtjänsten. Vi knyter an till Individens behov i centrum (IBIC) som lyfter hur individens perspektiv kan stärkas.

Socialstyrelsens vägledning Individens behov i centrum (IBIC)

Socialtjänstens arbetsprocess

Arbetsprocessen i IBIC stärker individens delaktighet i utredningen, planeringen och genomförandet av den beslutade insatsen. IBIC:s systematiska arbetssätt, stödjer socialtjänsten att sätt individens behov i centrum. Syftet med IBIC är att stärka individens perspektiv, genom att individens behov synliggörs och insatserna anpassas för att matcha behoven. 

Att inhämta uppgifter från individen

Individens behov ska synliggöras i socialtjänstens handläggning. Individens personliga livshistoria och hur individen själv tänker om sitt liv och om sin framtid ska ligga till grund för vidare handläggning. Vi har valt att knyta Samtalsstödet till processteget Utredning, med fokus på att ge stöd att inhämta och dokumentera kunskaper från den sökande. 

Bilden föreställer en process. Överst ligger ett blått horisontell fält med texten Utreda, som formats med en spets åt höger för att visa processens riktning. Under ligger fyra v-formade figurer som ligger efter varandra med spetsen riktad åt höger. Varannan är röd och varannan är rosa. I dessa står processtegen Hantera ansökan, inhämta uppgifter, bedöma personkrets och bedöma behov. Under Inhämta uppgifter och Bedöma behov finns en platta med förklarande text.

Fig. Att inhämta uppgifter från den sökande i Processteget Utreda i IBIC.

Genom att arbeta aktivt med delaktighet och inflytande under utredningen stärks individens perspektiv och rättigheter i handläggningen. Med bra underlag till utföraren kommer genomförandet att genomsyras av respekt för individens bästa. 

Viktiga uppgifter från individen 

För att säkerställa att handläggningen beaktar mänskliga rättigheter måste det finnas utrymme för den enskilde att ge uttryck för sina behov av integritet och önskan om i vilken utsträckning hen vill styra genomförandet. I dialogen måste särskild hänsyn tas till hur den sökande som möter en myndighetsutövare ges möjlighet att ha reellt inflytande. 

Funktionstillstånd och funktionshinder 

Begreppen kommer från International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Att förstå synsättet bakom ICF har betydelse för att förstå hur vi skapar förutsättningar för ökad aktivitet, delaktighet och självständighet.

Vad är ICF? 

ICF är både en modell och en klassifikation. Den beskriver alla aspekter av människors funktionstillstånd genom hela livet, oavsett ålder, ursprung och hälsobetingelser. Modellen består olika komponenter som står i relation till varandra. Om det sker en förändring i en av dem kan det påverka de andra. 

En modell med totalt sex komponenter som förbinds med streck. Överst ligger en blå platta med texten Hälsobetingelser. Under denna ligger tre gröna plattor placerade lodrätt i förhållande till varandra. De innehåller texten Kroppsfunktioner och strukturer, Aktiviteter samt Delaktighet. Unders ligger två röda plattor som är placerade sida vid sida. Texten i de röda plattorna är Omgivningsfaktorer respektive Personliga faktorer. Strecken mellan de olika plattorna illustrerar ett samband mellan komponenterna och det tre gröna plattorna i mitten utgör centrum i bilden.

 Fig. ICF modell som beskriver funktionstillståndet och vad som kan påverka.

I socialtjänstens arbetsprocess IBIC, har terminologin från ICF inkluderats. Inom varje komponent, till exempel i Aktivitet, finns många uppgifter och handlingar som vi gör definierats och kan därför klassificeras.

Är det skillnad mellan funktionsnedsättning och funktionshinder? 

I ICF beskrivs funktionshinder som något som uppstår mellan individen och omgivningen. Om omgivningen är universellt utformad kan personer med funktionsnedsättningar leva och verka som alla andra utan att uppleva funktionshinder. Det är inte personens funktionsnedsättning som är ett hinder utan brister i utformningen av digitala tjänster och produkter.

Skillnaden mellan diagnos och funktionsnedsättning

En diagnos beskriver förekomsten av en sjukdom. Det är inte samma sak som en funktionsnedsättning. En specifik funktionsnedsättning kan finnas inom flera diagnoser. Det finns till exempel många diagnoser som orsakar nedsatt minnesförmåga, nedsatt språkfunktion eller nedsatt rörlighet.

En diagnos som till exempel autism, cp eller depression kan dessutom leda till flera olika nedsatta funktioner. Det finns ofta stora variationer funktionsnedsättningar mellan individer med samma diagnos.

Att öka aktivitet och delaktighet

Det finns flera komponenter i ICF som påverkar en människas aktivitet och delaktighet. Först och främst påverkar omgivningsfaktorerna. Teknik, personliga relationer och attityder kan antingen underlätta, hindra eller vara neutrala i förhållande till de aktiviteter en person är engagerad i och vill kunna utföra. Om inte omgivningen är tillgänglig skapas hinder för aktivitet och delaktighet. Att ha en funktionsnedsättning ska inte begränsa aktivitet och delaktighet. 

 

Senast granskad: 2019-03-14
Dela: