Rättigheter och skyldigheter

Tillgänglighet är en grund för att alla ska kunna delta fullt ut och på lika villkor. Det finns tydligt uttryckt i konventionen i både SoL och LSS.

Mänskliga rättigheter 

På mer än ett ställe i konventionen tar man upp betydelsen av informations- och kommunikationsteknik. Konventionen lyfter tillgänglighet i en egen artikel. Det handlar om att alla ska få lika tillgång och att barriärer mot tillgänglighet ska undanröjas. 

Tillgänglighet

För att alla ska kunna använda sina mänskliga friheter och rättigheter måste samhället vara tillgängligt och universellt utformat. Staterna ska främja tillgången på ändamålsenlig service till personer med funktionsnedsättning informations- och kommunikationsteknik och internet nämns specifikt. 

Läs också FN kommitténs allmänna kommentarer om artikel 9 Tillgänglighet.

1. För att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att leva oberoende och att fullt ut delta på alla livets områden, ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång på lika villkor som andra till den fysiska miljön, till transporter, till information och kommunikation, innefattande informations- och kommunikationsteknik (IT) och -system samt till andra anläggningar och tjänster som är tillgängliga för eller erbjuds allmänheten både i städerna och på landsbygden. Dessa åtgärder, som ska innefatta identifiering och undanröjande av hinder och barriärer mot tillgänglighet, ska bl. a. gälla

a) byggnader, vägar, transportmedel och andra inom- och utomhusanläggningar, däribland skolor, bostäder, vårdinrättningar och arbetsplatser, samt

b) information, kommunikation och annan service, däribland elektronisk service och service i nödsituationer.

2. Konventionsstaterna ska även vidta ändamålsenliga åtgärder för att

a) utveckla, utfärda och övervaka tillämpning av miniminormer och riktlinjer för tillgänglighet till anläggningar och service som är öppna för eller erbjuds allmänheten,

b) säkerställa att enskilda enheter som erbjuder anläggningar och service dit allmänheten äger tillträde beaktar alla aspekter av tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning,

c) erbjuda intressenter utbildning i frågor som gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning,

d) utrusta byggnader och andra anläggningar dit allmänheten äger tillträde med anvisningar i punktskrift och i lättläst och lättbegriplig form,

e) erbjuda former av assistans och annan personlig service, däribland ledsagare, lektörer och yrkesverksamma teckenspråkstolkar, för att underlätta tillgänglighet till byggnader och andra anläggningar som är öppna för allmänheten,

f) främja andra ändamålsenliga former av hjälp och stöd till personer med funktionsnedsättning för att säkerställa deras tillgång till information,

g) främja tillgång för personer med funktionsnedsättning till ny informations- och kommunikationsteknik (IT) och nya system, däribland Internet, samt

h) främja utformning, utveckling, tillverkning och distribution av tillgänglig informations- och kommunikationsteknologi och -system på ett tidigt stadium så att de blir tillgängliga till lägsta möjliga kostnad.

Främja tillgång till digital teknik   

I de allmänna åtagandena i konventionen finns delar som handlar om utveckling och tillgång till informations- och kommunikationsteknik till personer med funktionsnedsättning. Man lyfter också att det är viktigt att lämna information till exempel ny teknik på ett sätt så den är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning.

1. Konventionsstaterna åtar sig att säkerställa och främja fullt förverkligande av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning utan diskriminering av något slag på grund av funktionsnedsättning. I detta syfte åtar sig konventionsstaterna följande:

a) att vidta alla ändamålsenliga lagstiftningsåtgärder, administrativa och andra åtgärder för att uppfylla de rättigheter som erkänns i denna konvention,

b) att vidta alla ändamålsenliga åtgärder, däribland lagstiftning, för att modifiera eller avskaffa gällande lagar, bestämmelser, sedvänjor och bruk som är diskriminerande mot personer med funktionsnedsättning,

c) att ta hänsyn till skyddet och främjandet av de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning i alla riktlinjer och program,

d) att avhålla sig från varje handling eller förfarande som är oförenligt med denna konvention och att säkerställa att myndigheter och offentliga institutioner handlar i enlighet med konventionen,

e) att vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att avskaffa diskriminering på grund av funktionsnedsättning från alla personers, organisationers och enskilda företags sida,

f) att genomföra eller främja forskning och utveckling av universellt utformade produkter, tjänster, utrustning och anläggningar enligt definitionerna i artikel 2 i denna konvention, som skulle fordra minsta möjliga anpassning och lägsta kostnad för att tillmötesgå de särskilda behoven hos en person med funktionsnedsättning, att främja tillgängligheten till och användningen av dem samt att främja universell utformning vid utveckling av normer och riktlinjer,

g) att genomföra eller främja forskning och utveckling av och främja tillgång till och användning av ny teknik, innefattande informations- och kommunikationsteknik, samt hjälpmedel som är lämpliga för personer med funktionsnedsättning, med prioritering av teknik till överkomligt pris,

h) att lämna tillgänglig information till personer med funktionsnedsättning om hjälpmedel, innefattande ny teknik och andra former av stöd, service och tjänster,

i) att främja utbildning om de rättigheter som erkänns i denna konvention för specialister och personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning, så att de bättre ska kunna ge det stöd och den service som dessa rättigheter garanterar.

Socialtjänstlagen (2001:453)

Kommunen har yttersta ansvaret för invånarna och att alla ska ha tillgång till det stöd och den hjälp var och en behöver. Men då är det också viktigt att informationen om stöd och hjälp är tillgänglig. När mer service erbjuds som e-tjänster blir webbtillgängligheten viktigt.

Kommunens ansvar, uppgifter och rätten till bistånd 

På flera ställen i Socialtjänstlagen beskrivs kommunens ansvar för utformningen av bostadsområden och offentliga lokaler. De ska vara tillgängliga för alla, oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte. När samhället flyttar sin service till e-tjänster gäller det att även att webbplatser är tillgängliga. Rätten till att få bistånd finns också reglerad i socialtjänstlagen, men frågan är hur man tillämpar det inom området digital teknik. 

Kapitel 2, 3 och 4 i Socialtjänstlagen

LSS (1993:387)

Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska gälla utöver de insatser personer med behov av insatser kan få. Här framgår att personkretsarna som utgörs av personer med funktionsnedsättning ska ha tillgång till det stöd man behöver för att kunna leva som andra. Frågan är om och hur digitalt stöd kan inrymmas.

Rätten till insatser 7 § 

Insatserna enligt LSS ska vara utformade så de är tillgängliga för personer oavsett funktionsnedsättning. 

Paragraf 7 om rätten till insatser

Lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service 

Det har kommit nya bestämmelser om krav på tillgänglighet som gäller digital service som tillhandahålls av offentliga aktörer. Den ska bidra till att göra information och tjänster från samhället tillgängliga för alla. Kommunen ska som andra offentliga aktörer följa lagen om tillgänglighet till digital offentlig service som började gälla i januari 2019.

Om digital tillgänglighet på DIGG:s webbplats.

Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service på riksdagens webbsida Svensk författningssamling

Senast granskad: 2019-03-14
Dela: