Prova

Guide för att undanröja hinder 

Det finns många orsaker till att en person inte får tillgång till digital teknik. Teknik som kan bidra till ökad självständighet, respekt för integritet och privatliv. Vi har valt ut några vanliga orsaker. Exemplen nedan är kopplade till digitala lösningar för att öppna dörren. Gå in på de områden du är intresserad av, så får du guidande frågor som hjälper dig att undanröja hinder.

Att kunna kontrollera om dörren är låst är viktigt för tryggheten. Det är viktigt att ställa sig frågan från vilka platser i och utanför bostaden ska det gå att kontrollera att dörren är låst för just den här personen.

Går det att låsa upp och öppna dörren utan att fysiskt vara där. Kan den digitala enheten kopplas ihop med en app i telefonen. Vad behöver individen för att kunna hantera en enhet med en eller flera funktioner?

I ett flerfamiljshus behöver porten ofta kompletteras med tekniska lösningar. Det kräver ett tillstånd från fastighetsägaren för att genomföra installeringen. Har du kontrollerat om nuvarande portlösning fungerar för den sökande? Har du sammanfattat all information som fastighetsägaren behöver? Vet du vilka frågor du behöver ställa till fastighetsägaren?

När du möter en person som saknar tillgång till stabil internetuppkoppling i sitt hem, är det en varningssignal för digitalt utanförskap. Vad hindrar personen från att ha ett bredbandsabonnemang? Beror det på begränsade ekonomiska förutsättningar? Eller betalningsanmärkningar som resulterar i att personen inte kan få ett avtal med operatören?

Installationer som kräver monteringar i eller utanför ytterdörren kräver ett godkännande av fastighetsägaren. Vet du vem som är fastighetsägare?

Går det att kombinera trygghetslarm eller nyckelfri hemtjänst med inbrottslarmet. Det är ju inte säkert att individen är beredd att avstå sitt inbrottslarm. 

Försäkringsskyddet kan påverkas när nyckelfri hemtjänst installeras. Har kommunen kontrollerat om och hur individens försäkringsskydd påverkas? Ger kommunen information om detta till individen som får nyckelfri hemtjänst installerat? 

Försäkringsskyddet kan påverkas när digitala lösningar för att låsa upp och öppna dörren installeras. Har du kontrollerat hur individens försäkringsskydd påverkas om dessa digitala lösningar installeras? Har du kontrollerat att försäkringen fortfarande är giltig även o inbrottslarmet är inkopplat via trygghetslarmet?

Det finns möjligheter att kombinera trygghetslarm med till exempel inbrottslarm, sensorlarm, brandvarnare och fallarm. Även om det verkar knepigt att kombinera olika larm går det bra i de flesta fall. Den organisation som tar emot ett larm har goda kunskaper om vilka alternativ som finns. Vem kan du vända dig till i din kommun om du har frågor om larm? 

Vissa personer känner sig otrygga när det ringer på ytterdörren. Kan tryggheten hos dessa individer öka om deras trygghetslarm kompletteras med medlyssning (så kallad boguscaller)?

Nyckelfri hemtjänst kan begränsa möjligheten för individen att använda andra digitala lösningar, till exempel för att själv öppna dörren. En digital lösning för att själv låsa upp och öppna dörren kan lösas med en installation i slutblecket i dörrkarmen. Vem kan du fråga om vilka digitala lösningar som finns i kombination med nyckelfri hemtjänst?

Om en person i särskilt boende inte har tillgång till Internet, hur kan du ställa krav så att boendet ordnar Internet? Ta reda på vilka möjlighet det finns att söka finansiering via statliga myndigheter.

De flesta tekniska lösningar kräver ett stabilt wifi utan begränsningar i datamängd. Kontrollera om personen har tillgång till detta i sin bostad. Finns det fiber framdraget till fastigheten? Hur hanterar kommunen frågor om framdragning av fiber till fastigheter?

Du har träffat en person som själv vill kunna kontrollera öppning och låsning av sin ytterdörr. Personen vill inte att hemtjänsten ska kunna gå in på egen hand. Vilken digital utrustning är det som möter individens behov och ger förutsättningar till självbestämmande och självständighet? 

På vilket sätt kan personen får tillgång till den aktuella utrustningen? Om personen själv ska bekosta väcks frågor om jämlik tillgång och om ansvar för underhåll.

Personen tycker det är viktigt att få veta vem som ska komma på besök. Det går att lösa med olika appar eller en enkel kalenderfunktion. Förutsättningen är att personen har tillgång till en smart mobiltelefon eller surfplatta. Har personen tillgång till både utrusning och apparna? Har personen förmåga att använda dem?

Du träffar en person med nedsatt tal och kommunikationsförmåga som själv vill kunna kommunicera med sina besökare via en porttelefon. Skulle en lösning med förinspelade fraser och svar kunna användas som en del av den digitala lösningen? Finns det en sådan funktion i de appar som kan laddas ner till smarta telefoner?

Du möter en person med nedsatt förmåga att förflytta sig. Det är krävande för personen att ta sig fram till dörren för att släppa in någon och för att kontrollera att dörren är låst. Vilka digitala lösningar gör det möjligt för personen att själv öppna dörren och kontrollera om den är låst, utan att behöva ta sig till dörren?

Alla har möjligheten att öppna och stänga ytterdörren med hjälp av digital teknik, oavsett funktionstillstånd. Placering och möjligheten att styra den digitala tekniken är avgörande för att det ska fungera. Några exempel på anpassningar är röststyrning eller manövrering via smarttelefon. Finns det andra, bättre anpassade lösningar? Behöver en arbetsterapeut kopplas in för att kartlägga förutsättningarna?

Du har träffat en person som inte använder internet i sitt vardagsliv. Du har uteslutit bristande tillgång till uppkoppling och utrustning. Kan det vara så att personen inte har tillräckligt med kunskaper om digital teknik? Har personen fått tillräckligt med stöd och träning för att komma igång med användningen? Är problemet att tekniken strular och personen saknar it-support? Eller är det brister i tillgängligheten i de digitala lösningarna?

Sju principer för universell design 

Hur vet du om en digital tjänst eller produkt är universellt utformad? Det finns några kriterier som bör vara uppfyllda. Tänk på en e-tjänst som du nyligen har använt. Gå igenom de sju kriterierna och fundera på om kraven på tillgänglighet är uppfyllda. Det finns några konkreta exempel under var och ett av kriterierna.

Utformningen är användbar och marknadsmässig för personer med varierande förmågor.

Fundera på om alla har samma möjlighet att använda e-tjänsten som du använde nyss. Kan personer med nedsatt syn, nedsatt hörsel, nedsatt rörelseförmåga eller kognitiv förmåga använda den på samma sätt som du?

Designen tillåter en stor variation av personliga preferenser och förmågor.

Går det att navigera på olika sätt för att använda e-tjänsten? Går det att använda uppläsningsfunktioner istället för att läsa på webbplatsen? Kan den som har nedsatt hörsel ta del av det digitala dokumentet eller få bilder syntolkade?  

Användningen ska vara lätt att förstå, oberoende av användarens erfarenhet, kunskap, språkförmåga eller nuvarande koncentrationsnivå.

Är det intuitivt att förstå hur ett webbformulär ska fyllas i? Eller måste man prova sig fram för att se Är det omöjligt att komma vidare om det är fel format på personnumret? Kan den som har nedsatt syn navigera med tabbar och enter? Är frågorna begripliga? 

Designen kommunicerar nödvändig information till användaren på ett effektivt sätt, oberoende av omgivande förhållanden eller användarens sinnesförmågor.

Är det lätt att uppfatta vad som är viktigt på webbsidan? Är kontraster och färger valda så att personer med nedsatt syn kan uppfatta dem? Har personer med nedsatt uppmärksamhetsfunktioner och impulskontroll förutsättningar att uppfatta den viktiga informationen?

Designen minimerar risker och allvarliga konsekvenser av misstag eller oavsiktliga handlingar.

Går det att komma vidare om det saknas någon uppgift och börja om från början? Kan man av misstag välja en tilläggstjänst? Finns det risk att man lämnar ut för mycket uppgifter?

Designen kan användas effektivt och bekvämt med minimal uttröttning.

Kan handhavandet vara för krävande? Det kan finnas moment som tar all kapacitet i anspråk för en person med funktionsnedsättning, även om andra inte upplever det. Det kan till exempel röra sig om hur man hanterar digital utrustning, hur komplicerat det är att koppla ihop enheter eller hur krävande det är att se hela skärmen.

Designen har lämplig storlek och det finns utrymme så den går att komma till, nå, hantera och använda oberoende av användarens kroppsstorlek, hållning eller rörlighet.

Alla människor är olika, men frågan är om den digitala tekniken användbart för individen. För en del är det viktigt att det är stora tangenter, för andra att skärmen är tillräckligt liten för att få överblick. Om man har en rörelsenedsättning blir det mer utslagsgivande om utrustningen är otymplig eller kontakterna är svåra att hantera. Designen är avgörande och olika människor föredrar olika lösningar. 

 

 

 

 

 

Senast granskad: 2019-03-14
Dela: