Digital tillgänglighet

En tecknad bild med en kvinna med svart långt utsläppt hår sitter på en stol vid ett skrivbord. Hon skriver på den bärbara datorn hon har framför sig. På skärmen syns en symbol för nätverksuppkoppling.

Tillgänglighet skapar förutsättningar för full delaktighet i samhället. När samhället förändras och blir mer digitalt gäller det att förstå vad som krävs för att alla ska kunna delta i det nya samhället.

Att göra saker på ett nytt sätt 

Digitalisering handlar om att förändra beteende. Förändring sker på flera nivåer. Det involverar hela vårt synsätt, ändrar omgivningen och det sammanhang vi lever i. Digitalisering kan leda till ökade förutsättningar för delaktighet om det digitala samhället görs tillgängligt.

Digitalisering – en omvälvande process 

Nu har vi nya möjligheter att utforma ett tillgängligt samhälle för att stödja mänskliga rättigheter och skapa full delaktighet för alla. Samtidigt ställer digital teknik, delningsekonomin, nätutbildningar och ökad användning av data genom artificiell intelligens nya krav på samhället. Digitalisering är en omvälvande process. Därför krävs det etablerade metoder för förändringsarbete, snarare än att fokusera på införandet av digitala produkter.

Digital teknik ger bättre förutsättningar 

Digitaliseringen innebär att vi gör saker på ett nytt sätt. Tack vare digitaliseringen kan vi logga in på olika myndigheter via digitalt bank ID, göra banktjänster på nätet och beställa tågbiljetter på mobilen. Självscanning av varor i butiken är ett alternativ till långa kassaköer och allt fler använder e-tjänster för första linjens vårdkontakter. Digitaliseringen ger också bättre förutsättningar till självbestämmande och självständighet. Även när man på grund av sviktande kognitiva eller fysiska funktioner är mer beroende av omgivningens stöd.

Att hamna utanför 

När ett samhälle förändras finns risker. För att utnyttja den potential som finns i digitaliseringen måste man vara medveten om digitaliseringens utmaningar och agera på det som annars kan bli oöverstigliga hinder. Hur skapar vi möjlighet för fler att koppla upp sig på internet och identifiera de personer som riskerar att hamna utanför det digitala samhället.

Risk för digitalt utanförskap 

Det är en mänsklig rättighet att vara delaktig i samhället. Det gäller lika mycket i det digitala samhället. Men vem riskerar att hamna i digitalt utanförskap. Personer över 74 år, utrikesfödda med lite eller ingen formell utbildning och personer med funktionsnedsättning riskerar att hamna utanför. Men det behövs mer kunskap för att veta varför de inte är lika delaktiga i det digitala samhället. Och det krävs lyhördhet i mötet med den enskilde för att fånga upp individer som riskerar utanförskap.

Inte uppkopplade på internet 

Långt ifrån alla är anslutna till internet. Dominerande orsaker är att bredband inte är fullt utbyggt, bristande förmåga, kunskap och motivation i användande av digitala tjänster samt bräcklig privatekonomi. I Socialstyrelsens årliga uppföljning av E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna framgår att det är färre av dem som bor på serviceboende och särskilda boende som har tillgång till internet, jämfört med dem som bor i ordinärt boende.

Att skapa förutsättningar 

Människor är olika och har olika förutsättningar. Förutsättningarna för samma person kan variera över tid och i olika situationer. Det gäller alla, oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte. Om alla människor ska ha möjligheter att delta fullt ut måste produkter och tjänster vara universellt utformade. 

  • Universell utformning som utgångspunkt – ska funka för alla redan från början.
  • Undanröjande av hinder tar bort de hinder som finns för rätten att ha tillträde och tillgång till det som erbjuds till alla.
  • Skäliga åtgärder för de individer som behöver det.

  En kon, formad som ett glas med vid kant överst, är uppdelad i tre horisontella fält. Det översta fältet är blått och har texten Universell utformning. Det mittersta fältet är rött och har texten Undanröjande av hinder. Det minsta fältet längst ner är grönt med texten Skäliga åtgärder.

Figur. Att uppnå tillgänglighet på olika nivåer.

Om universell utformning 

Principen om universell utformning innebär att samhället ska vara tillgängligt för så många som möjligt, utan att det krävs speciella anpassningar. Denna princip är högt prioriterad av samhället. Först när man tar hänsyn till att människor har olika förutsättningar kan miljöer, produkter och tjänster utformas så alla kan delta fullt ut. 

Kommunen måste sträva efter att alla digitala tjänster och produkter som införs ska fungera för alla, oavsett funktionstillstånd. 

Hinder för digital delaktighet 

Flera undersökningar har pekat ut hinder som finns för att människor ska kunna delta full ut i det digitala samhället. Fem viktiga hinder att undanröja är:

  • Bristande kunskap
  • Bristande förmåga
  • Bristande motivation
  • Bristande tillgång till internet
  • Bristande tillgång till hårdvara

För att alla ska få tillgång till det digitala samhället måste hindren uppmärksammas och undanröjas.

Skäliga åtgärder 

Den som är ansvarig för en verksamhet är skyldig att genomföra skäliga åtgärder för att verksamheten ska vara tillgänglig för en enskild person med funktionsnedsättning. Vilka åtgärder som är skäliga att kräva bedöms från fall till fall. Och det sker med utgångspunkt från tillgänglighetskrav i lagar och regler. Vi har en ny lag, sedan 2019, om att webbsidor ska vara tillgängliga. Kommunen måste därför åtgärda exempelvis e-tjänster så att personer med funktionsnedsättning kan använda dem.

Ett digitalt ekosystem 

Nu behövs ett digitalt ekosystem. Principerna från naturens ekosystem, som hållbarhet och självorganisering, överförs till användningen av digital teknik. Många hinder för att införa digital teknik kan kopplas till organisatoriska uppdelningar. Även om tidigare arbetssätt med tydliga gränser inom organisationen har fungerat, kräver digitaliseringen en annan typ av organisation. Det är många delar som måste samverka för att digital teknik ska fungera. 

Ekosystemets delar

Utformningen av digitala tjänster och användning av digitala produkter behöver bygga på ett arbetssätt som utgår från hur ett digitalt ekosystem fungerar. Beroende på hur delarna i ekosystemet samspelar eller konkurrerar, påverkas möjligheterna att använda digital teknik. 

Läs mer om de olika delarna i det digitala ekosystemet. 

Den som ska använda digital teknik måste förstå och tycka att det skapar mervärde i vardagen. Användarnas digitala kompetens är avgörande. Mervärdet kan se olika ut för var och en även om man använder samma teknik. Exempelvis, en familj har installerat digitala lås på bostaden. Familjen slipper hantera nycklar och alla kan se loggen på när någon gått in och ut. Alla i familjen uppskattar att slippa nycklar, men föräldrarna värdesätter också att kunna kontrollera när barnen kommer iväg till skolan. 

Tillgången till digital utrustning är avgörande i det digitala samhället. Digital utrustning består till exempel av datorer, surfplattor, smarta mobiltelefoner, interaktiva kameror, hörlurar med mikrofon, sensorer och robotar. Det kan också vara utrustning som krävs för att nyttja olika e-tjänster, såsom en bankdosa för bankärenden.

Digitala utrustningen kräver underhåll, uppgradering och utbyte efter hand. Det finns ibland oklarheter om vem som ansvarar för finansiering och underhåll när utrustningen används i socialtjänst eller sjukvård. 

Digitala resurser är ett samlingsbegrepp som innefattar resurser som är kopplade till digital teknik. Det kan vara e-tjänster, appar, stöd för att använda teknik eller rutiner för hantering av digitala tjänster och digital utrustning. Om det inte finns stöd att lära individen att hantera den digitala utrustningen eller support när det krånglar spelar det ingen roll hur bra tekniken är. Ett exempel på digital resurs är internetombud som kan stödja äldre att använda internet. Regeringen har gett PTS i uppdrag att genomföra en förstudie om internetombud.  

Infrastruktur är det grundläggande system som ger tillgång till bland annat internetuppkoppling, nätverk, verksamhetssystem, säkerhet, kundtjänst, riktlinjer inom verksamheten, samt plattformar för tjänster och produkter. Om digital teknik ska fungera måste användarens resurser och teknik matcha infrastrukturen.

Ibland tvingar förändringar i infrastrukturen fram nya arbetssätt, som övergången från analoga till digitala trygghetslarm. Det finns också exempel på när infrastrukturen hindrar användningen av digitala resurser och utrustning. Eller när förändringar i infrastrukturen påverkar användare och resurser genom att kräva uppgraderingar av den digitala utrustningen.

Omvärlden skapar hinder eller förutsättningar 

Det är viktigt att komma ihåg att alla ekosystem påverkas av omvärlden. Ett ekosystem kan gynnas eller hotas av yttre förutsättningar och förändringar. Så det finns skäl att fundera på vilka faktorer i omgivningen som kan påverka förutsättningarna i kommunens digitala ekosystem. Gå igenom de yttre faktorerna som kan påverka. 

De yttre aktörerna kring det digitala ekosystemet behöver samverka för att underlätta kommunernas arbete med att digitalisera verksamheter. Det finns vägledning för digital samverkan. I Hjälpmedelsutredningen SOU 2017:43 finns exempel på när att det kan vara oklart för individen om vem som ansvarar för vad.

E-sams vägledning för digital samverkan

Hjälpmedelsutredningen På lika villkor

Digitaliseringen har inneburit att befintliga lagstiftningar inom vård-och omsorgen ibland hindrar och att det saknas nödvändiga regelverk. Det behövs regelverk som stödjer den digitala omställningen. En förutsättning för samhällsutveckling och för implementeringen av digital teknik i kommunerna.

Att tidigare personuppgiftslagen (PUL) har ersatts av GDPR är exempel på en ny lag som kommit till för att säkra individens rätt och skydd av personuppgifter vid digitaliseringen.

GDPR i fulltext på riksdagens webbplats

I riksdagens tittar man bland annat närmare på etiska överväganden, rättsliga förutsättningar och personalens förutsättningar att använda tekniken.

Riksdagens kommittédirektiv 2018:82 Välfärdsteknik i äldreomsorgen

Kommunens styrande dokument påverkar det digitala ekosystemet. Har kommunen en digital agenda eller vision? Finns verksamhetsplaner som inkluderar digital teknik? Finns handlingsplaner och strategier för it-utveckling? Det finns många regioner och kommuner som har tagit fram en digital agenda. 

Västra Götalandsregionens digitala agenda och handlingsplan.

 

Digitaliseringen innebär att det ständigt kommer nya digitala produkter och tjänster. Det saknas därför ofta forskning och utvärderingar som berör tekniken som är aktuell att införa i verksamheten.

Reglerna för offentlig upphandling ger både möjligheter och begränsningar. Därför genomförs allt fler upphandlingar på ett sätt som främjar innovation, det vill säga att upphandlingen ställer krav på funktionalitet och inte produkter.

Post- och telestyrelsen Vägledning för upphandlare och leverantörer om tillgänglighetsstandarden.

 

Att använda och implementera digital teknik handlar inte om att börja använda nya prylar. Digitalisering handlar om att börja arbeta på ett nytt sätt. Den digitala tekniken är ett verktyg som skapar förutsättningar att lösa sitt uppdrag på ett effektivare sätt och att ge mervärde till den som får en insats. Det kräver ett modigt ledarskap med förändringsvilja, samarbetsanda och kvalitetssäkring i fokus. SKL ger exempel på ledning, styrning och förändringsarbete i sitt pedagogiska material Mittköping.

SKL:s pedagogiska material Mittköping

 

Senast granskad: 2019-03-14
Dela: